minimee.blogg.se

Idag väntas lite apt möte :)
Kan ju börja med att berätta vad som hänt. Tisdagen spenderades på MS/trubaduren med Malin och oj vad vi skrattade, träningsvärk i magen :D underbara Pelle, vi är så tacksamma för den kvällen. Inget man gör så ofta tyvärr för det var underbart att vara iväg själv med fina Malin <3
Gårdagen spenderades med Martin på Sörse :) han bjöd på fläskpannkaka och efter lite alkohol så kom gitarren fram och vi båda satte igång med att sjunga :P jisses vilken rolig kväll med massa skratt :D "du är ett ägg"
Efteråt så mötte jag den andra Martin som skulle följa mig hem men det slutade med en till öl hos honom och film :)
Nu har jag slängt i en maskin tvätt och lite senare så kommer Sofia, äntligen träffas vi igen :D, och vi ska ner på stan och leta lite maskeradkläder åt henne :)
Ikväll efter apt så får vi se om den andra Martin håller sitt löfte för i så fall så blir det fläskpannkaka ikväll igen :P han sa igår att det är hans specialitet så då självklart tog jag tillfället i akt och sa åt honom att bevisa det ;)

Ha en bra dag där ute :)

/En gladare Mini

Inget tänk tänk igår! :D
Rösterna i huvudet glömde av mig och glad för det är jag, kanske det äntligen vänder nu.
Jag lyckades ju avsluta det på ett snyggt sätt och jag tror att det var det som behövdes för att vi ska kunna släppa allt. Så nu är det bara å blicka framåt :)

Idag är det jobb från soluppgång till solnedgång med några timmars flex mitt på dagen för möte i stan. Imorgon jobb till 14 och sen fixa till mig inför kvällen som ska spenderas på skärgårdslinjen med Malin och självklart min goa Pelle som så snällt bjudit med oss <3
Hela veckan är fylld med vänner och ingen tid för depp :) en härlig vecka väntar och jag kan knappt hålla mig från att få starta den :)

//en gladare Mini

Ännu en jobbig dag.. :(
När ska det vända?

Varför kan jag inte bli av med dig? Varför ska mina tankar envisas om att bilder på dig? Du har verkligen sänkt mig och jag har så svårt att resa mig :(

Låt mig bara gå vidare...

DU har förstört mig..
Vad jag vill vet jag inte längre, vad jag ville var så självklart men inte längre.
Jag kämpar med att komma över dig och tro mig, en dag har jag lyckats och den dag kommer du ångra att du släppte mig..

Spending my time

Försöker gå vidare

Fight for what you believe, fight for what you wish for!

Blir så glad när jag loggar in här och ser en kommentar :) värmer lite, tack lillebror :)

Idag är en ny dag, igår var ett avslut.
Ska fokusera på mig nu, jag har kämpat så i många år för att försöka vara duktig och nu är det min tur. Jag försökte vara perfekt just för dig men nådde aldrig hela vägen, men jag är perfekt för någon där ute precis som jag är. Jag är någons nummer 1 :)

Hoppas dessa moln försvinner så vi kan åka och bada idag. Barnens far ska med och bada, trevligt :) ja om vädret tillåter det vill säga.

Idag är en ny dag, igår var ett avslut.

//Mini

Jag var ingen bra flicka förr. Gud ska veta att jag bett om ursäkt till min mor miljoner gånger och gör det än idag.
Men jag var ingen bra flicka för mig själv. Såg mig inte som värd ett skit, anser mig fortfarande inte värd så mycket men förr, flickor som jag fanns endast för en sak. Jag har lärt mig med åren att ta kontroll över mitt egna liv, går väl sådär men försöker i alla fall.
Men mitt förflutna jagar mig. Brukar aldrig prata om det men det senaste har jag ställts inför det och varit tvungen. Men hatar att prata om det. Tänker inte gå in på det men låt oss säga att jag var ingen bra flicka i något sammanhang, varken sexuellt eller nåt annat. Hatade mig själv så extremt. Utåt så trodde alla att jag hade koll på läget, att jag var den mest självsäkra flickan som fanns men det fanns en flicka (förutom mig) som visste vad som skedde under fasaden.
Men jag kämpade och lyckades efter många år att få vara mig. Men jag är inte helt där än. Jag tabbar mig, jag gör extremt många misstag och jag tror det sämsta om folk jag bryr mig om eftersom att jag är så rädd att det är dom som ska såra mig. Människor jag inte känner så bra eller människor jag inte hyser så mycket känslor för försöker jag alltid tro gott om, jag förlåtet för mycket men människor jag tycker om är svårare. Jag är så rädd att just dom ska såra mig, för tycker jag om dom så gör det så mycket ondare än om någon jag knappt bryr mig om är elak.
Rykten har jag slutat att lyssna på, anser att man ska bilda sin egna uppfattning om personen baserat på hur den är nu. Men vad händer när någon skrapar på ytan? Vad händer när någon jag tycker om gräver sig ner till mina värsta sidor? Jag flippar och på så sätt även skrämmer iväg personen.
Lättare att leva ensam för då kan jag låta bagagen vara där dom är, utan någon som rotar.
Saknar dig dock, du gav mig verkligen hopp om framtiden. Men det varade inte så länge.
Jag är ännu inte den flicka jag önskar att vara, vet inte om jag kan ta mig dit på egen hand men jag kämpar.
Får kämpa hårdare. Frågan är hur mycket och länge en person ensam kan klara kampen, frågan är om man behöver någon man tycker om som finns där och stöttar i svåra stunder.

Men hur ska denna flicka med dåligt självförtroende, som inte litar på de hon tycker om och som ogärna låter någon komma in, klara av att hålla tag i han som hon bryr sig om tillräckligt länge för att han ska få se att hon inte är ett monster. Bara en vilsen liten flicka som har svårt att finna sin väg

Hjärtat berättar det huvudet försöker överrösta. Så är du osäker på vad du känner så ta en tyst minut och försök att lyssna genom rösterna i huvudet som pratar om allt som kan gå snett, ignorera dom en stund och lyssna på vad ditt hjärta säger dig. Om inte hjärtats röst är så stark så är inte heller känslorna det..

Varför är det så svårt att släppa taget om någonting man haft i endast några veckor? Varför är det så svårt att acceptera att det kanske inte är bäst?
Jo för att jag så gärna vill och för att jag känner för mycket redan.
En kyss från dig säger att det är såhär det ska vara, det är precis såhär en kyss ska kännas men en mening sagd av dig berättar att det var visst inte som jag trodde.
Tycker om dig men börjar känna som du, det kanske inte är menat ändå.
Det kanske är som jag trodde, vi blir straffade för någonting vi en gång gjort.

Aldrig förr har jag tyckt så illa om någon jag endast hälsat på.
Aldrig förr har jag varit rädd för att träffa en person för jag vet inte vad som händer.
Aldrig förr har jag varit så rädd för vad jag skulle kunna göra mot en person som jag endast hälsat på.

Kanske inte så illa som det låter men det lät bra att skriva så :P
Men jag lite nervös för om jag hade träffat henne, allt hade nog sköljts över mig och nästa gång så hade jag inte varit tyst..